hb

när går det en gräns då man inte orkar mer? kan man sätta en sån gräns i ett
sånthär sammanhang? det är den stora frågan. jag vet inte hur länge till jag
orkar att ni umgås. helvete att det ska behöva va så. jag som har det så jävla
bra just nu, förutom att "det där" är i vägen och vilket jag har fått svar på att det
alltid kommer att vara så. eftersom allting är så bra annars, betyder det att jag
ska sträcka på mig och skita i konsekvenserna? jag vet inte det jag. det lär inte
bli en lätt match iaf. inte för någon av oss två. för jag hatar att ljuga, det är det
värsta jag vet. jag vill kunna säga hur jag känner. men om någon verkligen,
verkligen betyder så fruktansvärt mycket för en. kan det kanske vara värt att
ljuga? en vit lögn? att man har det så bra och inte har problem med en enda
flisa. det finns ett sätt, och det skrämmer mig totalt. det enda sättet att få stopp
på det är att avgå från oss men det vill jag ju inte heller? och inte är bloggen till
någon toppen hjälp den heller! mest för att skriva ned onödigt trams. som det
här tex. vart vill jag komma med allt det här? vem lyssnar egentligen, inte du!

hb